Köttfärsbloggen.se

Högtider

Afternoon Tea – ett frosseri

Inga kommentarer

Vi kom på idén att ha lite Afternoon Tea härom söndagen. Det verkar liksom lite trevligt sådär att bullar upp med en massa godsaker som man kan mula i sig. Lite som en fika-deluxe. Man får välja bland ett antal te och till det serveras allt från scones till småkakor. Vi tänkte att ska man göra detta så smäller vi till ordentligt. Hade egentligen tänkt några fler saker men det blev tillräckligt ändå för att bli tokmätt.

Man behöver ju både sött och salt så vi börjar med att baka en Karlsbaderkrans. Namnet har den fått från en kurorten Karlsbad vars vatten var gulfärgat vilket gjorde även bröden bakade med denna vatten gulaktiga. Vi gjorde en krans med smör och mandelmassa. Vi vispade ihop lite grädde också för att doppa kransen i. Ska man frossa så ska man och eftersom det är mandelmassa, smör och mandel i kändes det inte fel att klicka på lättvispad grädde till kransen.

Sconsen då?

Scones är ju ett måste när man bjuder på afternoon tea. Våra blev nån sorts variant som är lite mindre och tunnare. Man skulle kunna kalla dom för scones-plättar. Till dessa plättar serverades det aprikosmarmelad och björnbärsmarmelad från Wiks Slott och  ost såklart. Plättarna blev perfekta att bre och lägga på pålägg uppepå plätten efter som de va platta. Lagom stora så att man får plats med mer i tårtmagen.

Vi fyllde också på bordet med Delicatobollar av mörk choklad som kom från senaste Smakboxen.  Riktigt smarriga var dom faktiskt. Lite Butter Crisps från Jules Destrooper och Wafer Rolls fick plats också dom är ju så tunna och spröda. Kan nämna att allt från Jules Destrooper är supergott, bara att köpa. Bästa alternativ i köpekakshyllan alltså.

Och teet?

Själva teet då? Antar att man behöver te när man har Afternoon Tea? Vi bjöd på te som också dykt upp i en Smakbox.  ”Or tea” heter det och var väldigt gott och snyggt förpackat. Inte helt oviktigt när man ska göra fint på bjudbordet. Jag valde att klicka grädde i mitt te, vilket inte va nödvändigt med tanke på utbudet i övrigt. Så skippa det.

Det hela blev definitivt en succé. Dom två barnen som var med om denna upplevelse gjorde alla tummar upp. Nästa gång tänker jag ta med mig att det tar längre tid att göra detta än det verkar och att någonstans på bordet även ha lite inslag av snittar med lax som va tänkt från början. Hade också tänkt att göra fräscha men gräddiga mousse i små miniglas och egen rabarbermarmelad och laxröra med basilika och…

 

Afternoon tea

Ju mer grejer desto bättre.

Variant på scones

Variant på scones, lite mindre än vanliga.

Aprikosmarmelad och delicatobollar med mörk chocklad

Aprikosmarmelad och delicatobollar med mörk chocklad

Butter Crisps och Wafer Rolls

Butter Crisps och Wafer Rolls

Julöl 2016 – Del 1

Inga kommentarer

Bagge Vinteröl

Bagge Vinteröl

Bagge Vinteröl

Etiketten består av ”Bagge” med jätteboktäver och en som namnet säger, bagge. Det finstilta på bakre etiketten går inte att läsa ens med lupp. Vi får utgå ifrån att det inte står nåt intressant där.

Vi håller upp ett glas istället. Det blir lite av en fulhällning men skummet som bildas blir rätt OK ändå och ligger kvar.  Det som ligger i glaset är svart som julnatten och doftar mycket fint. Vi känner gran, sav. Lite bastu likom. Det doftar god julöl och god jul.

Det är ett bra instegsöl för nån som tagit steget från stor stark. Mycket stabil smak med karaktär. Den är inte extrem åt nåt håll. Juryn är enig. Snön ligger vit på taken och baggen håller tomten vaken.  Vi testar även att dricka till lite julköttbullar och det funkar bra. Smaken letar sig igenom och tappar inte ansiktet.

Sammanfattningsvis kan vi säga att denna var oväntat bra. Hade inte särskilt höga förväntingar på baggen. Trodde att det skulle vara aluburkskvalitet. Bra köp att ha både med och utan mat.

 

Snöfall

Snöfall - julöl

Snöfall – julöl

Med en helt svart etikett med bara ett ord så får man en känsla av att man försökt tänka utanför julkrubban. Vet inte riktigt. Den vill säkert symbolisera mörkret som vi har denna årstid men vi föredrar nog att julöl har nån sorts jul eller vinteranknytning.   På baksidan påstår sig ölet vara pepparkakig.

Efter att hällt upp ett glas möts vi att ett bra skum och en doft som har lite mer drag och umph än föregångaren, Den har lite mer jul i sig. En hel del choklad känner man.

Smaken som möter oss är bra. Väldigt trevlig. Lite len.  Men pepparkakan då? Ingen pepparkaka så långt släden når. Eller så leker pepparkaksgubbarna kurragömma. Det man däremot känner är choklad. Mycket choklad. Man förväntar sig en pepparkaka och får hela Queen Elizabeth chokladasken i munnen. Men bortsett från vad etiketten säger att vi ska tycka så är smaken len och god.

Detta är ingen öl till maten dock. Bjud gästerna på denna före eller efter maten. Vem fan vill ha choklad till julmaten?

 

Sofiero

Sofiero

Sofiero

En aluburk! Dom har färgat den vanliga burken och skrivit ”Julöl”. Det utlovas också det är ett mustigt öl. Vi får väl som se.

Vi gör en mellanbra upphälning och skummet som uppstår blir en rätt bra skum. Vi sniffar lite på brygden och konstaterar att man har på nåt sätt lyckats extrahera all doft. Man får lukta lika hårt som matadoren luktar på sin blombukett för att kunna känna nåt. Eller tom så hårt som Ferdinand gjorde när blomomrna lossnade.  Risk finns att man får sofiero i snoken. Det vill man inte.

Färgen är dock riktigt fin. Fin mörk nyans. Men det viktigaste då? Smaken.

Efter ett första smak så sitter panelmedlemmarna med en konstig förvriden min. Ingen säger nåt. Det är det som kallas för talande tystnad. Munnen är fylld med metallsmak. Känns som man druckigt själva burken istället för innehållet. Detta är helt enkelt inte gott. Slätstruken och intetsägande.

Med mat då? Det kanske funkar till mat. Vi tar lite köttbulle och provar. Nej. Det händer inget särskilt. Inget.

Vi kan sammanfatta denna med att man vill inte ens ge den till den hemlösa mannen som bor i ett cellofodral.

 

Fullers Old Winterale

Fullers Winterale

Fullers Winterale

 

Förväntningarna och hajpen på denna är skyhög efter förra årets storslam. Kommer Fullers att lyckat överträffa sig själv eller åtminstånde leverera samma nivå?

Etiketten på flaskan är en vintrig historia med julgranar och nån stuga. Det står ”Winter” med stora bokstäver. Denna skall inte bara drickas på julen utan under hela vintern.

Jaja, häll upp istället.

Skummet som uppstår är rätt fin, smågles skum. Doften som borrar sig upp i näsan är nåt annat. Den bästa hittills. Den är len och julig  med lite knäck i. Najs! Färgen är också väldigt trevlig. En fin bärnstensfärgad nyans. En snygg öl helt enkelt.

Men smaka då!

Vi tar några rejäla klunkar. Hmm, den skiljer sig en hel del från Fullers förra batch av winter ale. Den har lite mer beska och lite mindre smak. Men en riktigt god öl.  Vi tänker oss att denna passar sig nog bäst med lite kryddig julmat. Till spjällen kanske.

Som sagt så var förväntningarna på denna rejält uppskruvade efter förra årets kanonöl. Det känns som årets version inte riktigt är i samma nivå men det kan vara så att hajpen gör att det känns så. Det är fortfarande en mycket god julöl och snygg flaska att ställa på bordet. Bra jobbat Fullers!

Som slutkläm säger vi att det är som en chokladkalender utan extra stora luckan för 24. Men det är 24 chokladbitar i.

 

Fair Christmas Bear Comes

Vinterstout

Vinterstout

Etiketten känns inte särskilt julig. Tankarna hamnar på Halloween istället. Det ser ut som nån har tvingat björnen att klä ut sig för att lax utlovas. ”Jag kan se glad ut med peacemärke, låtsashorn och lösnäsa.” tänker han och sneglar på laxen som står längre bort. Sen är det nåt som kanske är stjärnanis eller hampa också. Nalle on drugs?

Nåja, vi häller upp lite istället. Ett bra skum som hänger kvar. Efter några rejäla sniffar så kan vi konstatera kakao och choklad men var är kanelen som det pratades om i etiketten. Färgen är Stoutmörk. Vad ska man säga liksom.?Den är inte genomskinlig.

 

Vi smakar istället. Kanelen kanske sitter i smaken. Nej, den lyser med med sin frånvaro. Den är dock väldigt god. rätt chokladig med lite brända toner. Eftersmaken som hänger kvar är som doften ungefär.

Matmässigt tänker vi att den nog funkar till lite gräddiga saker. Eller kanske bara till julkolan och knäcken.

Kommandoran i fattighuset får byta rutin och hoppa över korvarna och gå direkt på efterrätten.  Byrådirektör H K Bergdal häller ut julkonjaken och avnjuter denna istället till sina fikon.

Kan tänka mig att Benjamin syrsa sjunker ner i sin chesterfieldfåtölj med denna brygd och en näva chokladkola efter att för femtielfte gången presenterat julen. En mysöl.

 

 

 

 

Test av julöl 2015 – del 1

Inga kommentarer

Nytt år, ny jul och med det nya julöl. Det innebär en ny serie julölstest på bloggen. Vi försöker hitta dom karamellerna i skålen som går åt först så att man inte köper det som finns kvar sist i godisskålen.  Förra årets godbitar kommer att väga tungt vid betygsättning. Skall också bli intressant att se ifall nån kommer att slå förra årets vinnare som var Fullers Old Winter Ale. Orkar man inte läsa några tester av julöl så kan man springa till bolaget och köpa eller beställa en låda av Fullers Old Winter Ale.

Nu kör vi. Årets första test.

Merry Christmas

Anchor Brewing Christmas Ale

Anchor Brewing Christmas Ale

En Ale från amerikat med 5,5% alkoholhalt. 25,90 får man pynta för denna. Lite småjulig något trist etikett.

Vid upphällning ser man att brygden är svart som synden med en god doft som gör att smaklökarna förväntar sig att det skall bli nåt gott som kommer att hällas i strupen. Men smaklökarna blir något besvikna. Många smaker men panelen är säkert på att det enda man får är korinter till ögon och hattarna lite på sne. En nyans som dök upp var att det kändes lite som om man är och gräver längst ner i kastrullen bland det brända. Betyget blir ganska lågt trots hög potential. Varför kasta in det där brända? Det behövs ju Johan Blöt (ej godkänt rengöringsmedel) för att bli av med smaken.

 

Red Slope

Red Slope

En svensk red ale. 8,5% alkoholhalt. En etikett som inte är speciellt julig vilket gör att man helst väljer nåt annat att ställa på julbordet.

Smakmässigt har denna dryck mycket av allt. Många smaker allt från citrus till knäck med en beska som går igenom allt.  Trots etiketten så passar den lysande med maten. Den fick ett rejält lyft efter att man tuggat på lite matjessill, ägg och  potatis. En panelmedlem tyckte att den fick ännu mer beska i samband med maten. Det är en åtta komma hejdå så det gäller att vara lite försiktig annars kommer det berömda loftet att befolkas med allt för många tomtar.

 

Nisse

Nisse - Julöl

Nisse

En svensk öl med lagom alkoholhalt på 5,3 procent. Etiketten är ganska spartansk men den är julröd med en tomte på och det står ”Nisse”. Godkänt.

Ååååh. Nu är det ”bra, åååh vad bra det är”.  Ena panelmedlemmen tycker att det är ”asbra”.  Den andra är lite återhållsam i sina glädjeutbrott. Maten ändrar inte karaktären nämnvärt. En panelmedlem tycker att den är ”tipp tapp, tipp tapp, tippetippe tiptap” och den  andra tycker ”TIP TIP TOPP”.

 

Slope style

Slope Style IPA

Slope Style IPA

En amerikansk IPA med en alkoholhalt på 6,4 procent. En vintrig etikett. Inte julig men vintrig.

Spontana utrop som dök upp efter inledande provsmakning var ”jääävligt speciellt”,  ”slängt i buljong” och ”unik”. Panelen kom till slut fram till att den passar nog bäst med spjället. Inte till kalla bordet. Det skall vara till flott och kött. Slope Style och spjäll gifter sig och kommer att fira guldbröllop. Många renar utlovas men Rudolf saknas.

 

Temla på Rotas konditori?

1 Kommentar
Fabian Flinks originalsemla till vänster och Semmelguden till höger

Fabian Flinks originalsemla till vänster och Semmelguden till höger.

Stenugnsbakad semla från Droppens i Sumpan

Stenugnsbakad semla från Droppens i Sumpan.

Bestämde mig för att inte göra nåt inlägg om semlor, men efter att arbetsplatsen bjöd på stenugnsbakad semla så blev det nästan ett måste då det är premiärätning av sådan för mig. På vägen hem passade jag på att köpa 2 stycken andra typer av semlor och gasa hemåt för att frossa! För mycket grädde? För lite mandelmassa? OCH locket hur ska det vara? En sak gemensamt för alla semlor är att man efteråt säger- åh gud vad mätt jag blev, jag mår illa alltså, åh.

Dom jag och barnen testade var: Stenugnsbakad semla från droppens, en originalvariant och en wienerbrödssemla från Fabian Flink. Trots viss åldersskillnad så var jag och tonårsdottern överens om de smaker som framträdde och vilken som blev vår favorit. Den stenugnsbakade hade mycket mandelmassesmak och fluffigt bröd, locket smälte bokstavligen, alltså vi hann inte känna så mycket mer än florsocker. Bullen och mandelmassan smakar extremt mycket mandelmassa och är jättegod för mandelmasseälskaren, inget för den som petar bort. Fabian Flinks originalsemla hade en rejäl klick mandelmassa men smakade inte lika mycket utav massan som den stenugnsbakade. Sen kommer vi till winerbrödssemlan. Alltså man tror att det är på max, toppat gånger hundra med kalorier i en normal semla, men nä se det finns ännu flottigare alternativ! Åh jösses vad god. Jag trodde att den skulle vara överjävligt mäktig men faktum är att det skulle kunna gått att sluka hela skapelsen! Istället för utklickad mandelmassa finns den i grädden, utvispad. jag skulle kunna tänkt mig lite sylt i den till och med. Den va sååå god. Både jag och dottern stod och karvade med kniv från den tills jag sa stopp. Måste spara en bit till mannen i mitt liv också. Wienerbrödssemla it is!! MUMS!!!! Så, nu måste jag ligga ner, mår lite illa.

Alla hjärtans dag och vänliga veckan är här

Inga kommentarer

”Vänliga veckan”, ”alla hjärtans dag” eller ”kärleksdagen” eller ”ge en bibliotekarie en kram-dagen”. Dom har många namn dessa dagar som förespråkar att man ska ta hand om varandra, ta hand om kärleken, ta för guds skull extra mycket hand om en bibliotekarie på en speciell dag! Ganska många anser att detta är dagar som endast är till för att gynna handeln, ett kommersiellt jävla jippo som en väninnas man kallar det. Måste då allt vara svart eller vitt?? Måste vi ha dagar då vi ska tänka: Ja just ja, jag måste komma ihåg att älska alla jag älskar idag. Precis idag, imorgon är det över, då är det som vanligt igen. Lugn och ro. Kan bara tänka på mig då, 364 dagars ego och en dag för alla andra. Handla den dära sladdriga plastasken med gelehjärtan för husfridens skull.

Jag förespråkar en annan linje. Klart att man ska uppmärksamma varandra, men det är väl trevligt om man kan välja dag själv? Är det inte roligare om frun eller mannen kommer med nåt extra en vanlig tisdag utan anledning? Skulle du inte bli lite mer glad, överraskad och tycka att här är det faktiskt någon som har tänkt extra på mig? Någon som gjort sig besväret att överraska en dag som inte förekommer i media, skyltfönster och appar.

Vänliga veckan. Ja… vad säger man? Ska man behöva skärpa sig och vara extra vänlig en vecka om året? Jag hade egentligen tänkt skälla ut dig efter noter nu Larry, men eftersom det är vänliga veckan så säger jag: Låt gå för den här gången. Haha! Det är ju ett skämt! Att släppa före någon ica-kön eftersom jag har ett varuberg och tonåringen har ett en wienerbröd i en papperspåse, bara för att det är vänliga veckan? Annars hade han snällt fått stå och vänta på sin tur. Bara på vänliga veckan bjuder jag på den köplatsen.

Nu sitter jag i ett runt hotellrum med ett glas rött och funderar på hur jag ska knyta ihop den här säcken så att säga. Det enkla svaret är väl egentligen att, ta hand om varandra krama varandra och bry er om varandra så ofta det går och skapa din egen alla hjärtans dag om det nödvändigtvis måste vara en speciell dag. Kanske väljer du söndagen den 19e juli i år? (Vilken slump.)  Alla vill iallafall bli omtyckta överraskade och oförtjänt älskade extra mycket någon dag på året.

KRAM

Köttfärsåret

Inga kommentarer

Ett nytt år är fött, ett oskrivet blad. Tolv härliga obokade månader.

När jag tänker på ett år så ser jag i huvudet en cirkel med månader och dagar som en klocka ungefär. Fast lite mer oval.

Blickar jag tillbaka på 2014 så är det ”klottrat” i hela äggklockan. Varje dag är ifylld och jisses vad det har bjudits på upplevelser! Ett startskott för 2014 i Berlin och ett avslutande hemma med så kallad julårsafton.

2014 har köttfärsbloggen fått ett fint kök att färsa i. Måste säga att höjdpunkten bloggmässigt för året måste bli pepparkakshuset. Det är också så jobbigt att göra att man aldrig vill göra nåt liknande igen.

Ser nu fram emot att göra nya inlägg och att få nya upplevelser och idéer.

Gott nytt färsår!

Lite ritningar till huset och köket.

Lite ritningar till huset och köket.

Köttfärsbloggens Pepparkakshus

1 Kommentar

JA!

Vi bygger ett pepparkakshus!! Åh vad roligt. Vi kan dekorera det och inreda det. Vi kan göra köttfärsbloggens kök, vi kan, vi kan. Max brainstorming och massor med bra och roliga idéer kom vi fram till. Själva byggandet visade sig dock inte vara så glamoröst och roligt som idéerna. Under en ganska så lång tid har vi haft olika husdelar liggandes över delar eller hela matbordet eller i ugnen eller på köksön. Delarna är stora. En husgavel är drygt 30 cm bred till exempel. Efter ett antal torktimmar, dekorerande, 2 jätteomgångar pepparkaksdeg och 5 satser och 2 köpetuber kristyr är resultatet nu färdigt. Man får lov att erkänna att det är ett ballt hus men jag säger bara en sak: ALDRIG MER ett sånt här pepparkakshus! Om jag ska göra fler framöver  någon gång får det bli i storleksordningen utedass. Punkt.

Köket utifrån

Köket utifrån

Fasad med skidor

Fasad med skidor

Julgrisen

Julgrisen

Rysskylan

Rysskylan

Två grisar och en gröt

Två grisar och en gröt

Köttbullar

Köttbullar

Grytor och kastruller

Grytor och kastruller

Pepparkaksformar och deg

Pepparkaksformar och deg

Samarin behövs när man äter julmat

Samarin behövs när man äter julmat

Så här ser det ut i Köttfärsbloggens kök

Så här ser det ut i Köttfärsbloggens kök

Julstök

Julstök

Köttbullar!

Köttbullar!

En millimeters mintkyssar, blockljus samt pepparkakor.

En millimeters mintkyssar, blockljus samt pepparkakor.

Julbak

Julbak

Presentkassar och köttfärsbloggens dator.

Presentkassar och köttfärsbloggens dator.

Julöl – sista delen

Inga kommentarer

Då var det dags för den tredje och sista delen i köttfärsbloggens årliga test av julöl. Denna gång är startfältet hyfsat jämt. Det är är några lager och några ale med ungefär samma alkoholstyrka förutom den sista som drar iväg lite med sina 7,4%. Prisklasserna är blandade, allt från sedvanliga alu-burken till lite trevligare förpackningar.

 

Pripps Blå – Julöl

Pripps Blå - Julöl

Pripps Blå – Julöl

Typ: Mörk lager

Alkoholhalt: 5,0%

Systembolaget nummer11356

Pris : 15:90  (50 cl)

Veckans aluburk. Aluburkarnas juligaste utseende. På burken pratar dom om traditioner och drömmar om framtiden och att den är bryggd med julkänsla. Vet inte riktigt. Doften är svag och skummet försvinner på en gång, inget trevligt första intryck direkt. Smakar dock helt ok med tanke på förutsättningarna, i alla fall under tiden man har ölet i munnen. Så fort man svalt så sväljer man även smaken, förutom lite beska. Man får helt enkelt se till att ha ett konstant flöde med dryck i strupen.

Tillsammans med mat upplevs lite samma sak. Smaken försvinner snabbt tillsammans med prinskorv av god kvalitet.

 

Pistonhead – Christmas Carol

Pistonhead - Christmas Carol

Pistonhead – Christmas Carol

Typ: Mörk Lager

Alkoholhalt: 5,6%

Systembolaget nummer11397

Pris: 15:90 (50 cl)

 

Etiketten lovar att den innehåller nu ännu mer ”holiday horsepower”. Dom säger också att det är en ”beer of the holiday cheer”. Vi får väl se.

Vi häller upp och får se en rätt mörk, på gränsen till svart lager med svag doft där skummet försvinner rätt snabbt. Själva smaken går dock inte att klaga på, mycket gott är det till och med. Om man skall jämföra med Pripps som har samma pris så vinner denna med hästlängder. Finns ingen anledning att välja Pripps före denna, den hade som dom påstår: ”more holiday horsepower”.

Till mat är den också mycket bra, den till och med höjer sig lite ihop med smakrik mat.

”Duh, duh, duh, ha den äran, den är alldeles underbar.”

Helt klart testets mest prisvärda julöl!

 

Fuller´s – Old Winter Ale

Fullers - Old Winter Ale

Fullers – Old Winter Ale

Typ: Ale

Alkoholhalt: 5,3%

Systembolaget nummer11358

Pris: 23:90 (50 cl)

Inte särskild julig etikett fast det står ”Winter” med stora bokstäver. I övrigt påstår dom i etiketten att denna gör sig bäst med god mat. Återstår att se.

Vid upphällningen ser vi bärnstensfärgat öl med fluffigt skum och när vi smakar är den tvåstämmiga juryn eniga:

Godis!

Smaklökarna gör vågen flera varv och panelen är eniga om att är det en jul-ale man ska införskaffa inför dopparedagen så är det Fullers Old Winter Ale. Helt fantastiskt. Joy to the world! ”Bravo, excellente, bravissimo, Fullers ska vi ha!”

Jesus har återuppstått i skepnad av en julöl!

Solklar vinnare av alla julölen hittills. Som Bengt Frithiofsson skulle ha sagt samtidigt som han slår näven i bordet: ”Bara att köpa”!

 

Oppigårds – Winter Ale

Oppigårds - Winter Ale

Oppigårds – Winter Ale

Typ: Ale

Alkoholhalt: 5,3%

Systembolaget nummer11320

Pris: 27:50 (33 cl)

Etiketten med sommarbild ger inte direkt nån julkänsla att tala om. Antar att den föreställer självaste Oppigården, på sommaren. Ordet ”från” är ett ledord i texten på etiketten som beskriver ölet. Vatten från, humle från, maltsmaker från. Man kan nästan tro att den innehåller spår av från.

Vid upphällningen ser vi en fin färg med en distinkt skum. Testets bästa skum hittills. Smaken är bra och julig men panelen misstänker att denna inte får en rättvis bedömning. Vi är fortfarande lyriska över Fullers Old Winter Ale. Det är som att att försöka vara en julvärd som levererar efter Arne Weise.

Efter att vi smakat Oppigårds kan vi dock berätta att den nya julvärden matchar Arnes galoscher. Mycket bra till maten, Rekommenderas.

 

K9 – Winter Ale

K9 - Winter Ale

K9 – Winter Ale

Typ: Ale

Alkoholhalt: 7,2%

Systembolaget nummer11012

Pris: 27:90 (33 cl)

Etiketten avslöjar att man tappar både  vett och etikett och ansiktet efter att man upplevt vallan på denna brygd. I övrigt säger inte etiketten så mycket mer än att den innehåller vatten, humle, malt och jäst. På tio språk.

Det är en mörk historia med god lukt som vi häller upp. Smaken är väldigt god men inte särskilt julig. Att den innehåller 7,2 procent alkohol känns inte direkt så man måste vara lite försiktig så att man inte får tomtar på loftet.

Tillsammans med mat så händer det något med Flying Dogs julöl. Smaken lyfter sig ett snäpp och blir till och med juligare.

Som slutsats kan vi säga ett den fungerar bra till maten men gå över till något annat efteråt. Annars kan det sluta med att tomten blir far till alla barnen.

 

Summering

Det var ett starkt startfält den här gången men vi har alltså en solklar smakvinnare med Fullers Old Winter Ale. Ett måste. Mest prisvärd blir Pistonheads Christmas Carol. Prippsen är bäst av alu burkarna hittills om man jämför med dom som varit med i tidigare tester. K-9 funkar riktigt bra till mat som också Oppigårds gör.

Vill du läsa dom tidigare testerna så finns första testet av julöl här och det andra testet av julöl här,

 

 

 

Färsta advent

Inga kommentarer

Då var det dags, nu börjar det!

Första advent. Med börja menas att hela december börjar med allt vad det innebär.

Kommer ihåg en tid då jag hade en så kallad todo-list som startade dagarna före första advent. Den sträckte sig ända fram till självaste julafton. Ibland stod jag och slog i alla julklappar på julaftonsmorgon. Lagom till Kalle Anka var man helt slutkörd. Vilken stress! Något slags självförvållat program som jag skapat för den perfekta julen. Jag tror att det många gånger blev väldigt bra också men att det kan bli minst lika bra ändå, utan allt det där. Två saker att ha med sig: be om hjälp och det blir jul ändå. Det ända jag kan sakna med den tiden (som jag lovar att återuppta som pensionär) är: välja fina omslagspapper och snören, lacka paketen och skriva rim på allas julklappar. Det skall jag göra sen, sen…

Trevlig, mysig och stressfri första advent till alla köttfärsdiggare önskar Köttfärsbloggen.

Test av julöl – del 2

Inga kommentarer

Andra delen av test av julöl 2014.  Om du har missar del ett i julölstestet så hittar du den här. Den här gången testas det en svensk, en dansk, en irländsk och två amerikanska julöl.

Öl som testas:

  1. Mariestads Julebrygd
  2. o’Haras Christmas Velvet
  3. Mikkeller Holiday Ale
  4. Brew Dogs Santas Paws
  5. Lagunitas Holiday Ale

Mariestads Julebrygd

Typ: Mörk Lager

Alkoholhalt: 5,8%

Systembolaget nummer11338

 

Mariestads Julebrygd.

Mariestads Julebrygd.

 

 

Mariestads bjuder inte på något extra i förpackningsväg. Genom sin 50 cl aluburk kan man om man har jättebra syn se att det står ”Julebrygd” med blek svart text. Om burken inte skulle stå bland julölen kan den lätt misstas för att vara vad som helst faktiskt. De flesta känner till Mariestads logo och just därför väljer denna.

På baksidan kan man läsa att just denna är en svensk jultradition. Om det här är svensk jultradition så vill jag som traditionsbunden inte vara del av den jultraditionen.

Doften av ”svensk jultradition” finns nånstans i horisonten och jag kommer osökt att tänka på julgranar i nån pool på Kanarieöarna. Så mycket tradition finns i Mariestads julebrygd.

Första intrycket vid upphällandet är: det ser ut som julmust! Skummet är som julmustskum och färgen är svart. Skummet upplöses dock snabbt och det är som att allt annat också försvinner i samband med detta. Kolsyra doft och smak. Det första spontana uttrycket från panelen är: åh fy den smakar skit.

Efter att ha taget lite mat och sedan en klunk Mariestads julebrygd ändras utlåtandet till: den smakar ingenting. Det kan vara vad som helst jag dricker. Det går inte att identifiera den längre. Dessutom är nu all kolsyra borta.

Sammanfattningsvis så konstateras att budskapet måste förmedlas till folket i bestämd ton: Köp inte den här! Det är ingen svensk  tradition att dricka äcklig brygd till jul och den här ska bara dansas ut ut ut!!! Annars tar glada julen slut slut slut.

o’Haras Christmas Velvet

Typ: Stout

Alkoholhalt: 6.0%

Systembolaget nummer11338

O'Haras julöl.

O’Haras julöl.

O'Haras Christmas Velvet

O’Haras Christmas Velvet

Testets hittills juligaste etikett. Vinterlandskap, tomteluvor och polstjärnan på vinterkall blåaktig himmel.

Doftar lagom behagligt. Stoutigt.

Smakar mest som en vanlig stout och inte så mycket bomfaderallanlej. Till maten fick dock O’haras äntligen lite ”velvet” över sig och kommer till sin rätt. En god matöl konstaterar panel, till och med en mycket god julmatsöl.

Mikkeller Holiday Ale

Typ: Ale

Alkoholhalt:8,0%

Mikkellers julöl.

Mikkellers julöl.

Mikkeller julöl.

Mikkeller julöl.

Etiketten är det första som får oss att välja just denna till vårat julölstest. God jul till någon från någon-etikett pryder flaskan. En julklappsetikett på etiketten. Man kan ge bort och skriva direkt på flaskan. Praktiskt för A-lagare emellan tänker jag.

Åh jäklar vilken färg och till och med på skummet! Det är det första spontana utlåtandet från samtliga panelmedlemmar angående utseendet.

Dags att smaka denna 8% starka Holiday Ale. Ho ho ho!! (Jultomten utbrister) Extremt smakrik och rejält med bäska. Alla smakparametrar uppskruvade till max.

Till maten ger Mikkeller inte heller vika. Den kan säkerligen kombineras med både habanerosenap och piripirisill. Köttbullesmaken ligger knappast kvar efter 2 klunkar Mikkeller. På förekommen anledning testar också panelen habanerosenap på köttbullen. Mikkeller sköljer bort även denna smak.

Mikkeller är stark i smak doft och färg och erövrar som sagt det mesta. Om man tänkt provsmaka något på julbordet som ser äckligt ut kan man förbereda med ett glas Mikkeller. En klunk av drycken så är allt annat i smakväg julgransplundrat. För mycket av det goda? Så tycker panelen.

Brew Dogs Santa Paws

Typ: Ale

Alkoholhalt: 4,5%

Systembolaget nummer11338

Santa Paws. Brew Dogs julöl.

Santa Paws. Brew Dogs julöl.

Santa Paws. Brew Dogs julöl.

Santa Paws. Brew Dogs julöl.

klassisk Brew Dog-etikett  i julgrön färg med snöflingor. Så ser flaskan ut. Testets hittills svagaste alternativ om man inte vill dricka 8%-iga alternativ.

Vid upphällandet skummar den rejält och sedan stannar skummet kvar lite längre än som den ”första snön”.

Bra fart på doften!

Smakar rejält mycket både med och utan mat. Varken senap eller ris ala malta kan slå ut den kraftfulla smaken.

Gott ale till mingel, julbord eller både och.

 

 

Lagunitas sucks, Holiday Ale Brown shugga’ substitute

Typ: Ale

Alkoholhalt: 7,7%

Systembolaget nummer11338

Lagunitas Holiday Ale. Mycket god julöl.

Lagunitas Holiday Ale. Mycket god julöl.

Lagunitas Holiday Ale 

Här har vi nog det längsta namnet, men så heter den. På ramen runt etiketten kan man läsa  förklaringen till varför Lagunitas holiday ale fått detta långa namn. Dom ber helt enkelt om ursäkt att dom i år inte har kapaciteten att göra deras berömda brown shugga’ ale, därav namnet substitute. Etiketten på framsidan förutom det långa namnet visar följande: En korsfäst jultomtestjärna.

Trots etikettens ursäktande har panelen ändå ganska höga förväntningar då Lagunitas är lite utav en favorit.

Klassiskt ale utseende med ljuvlig doft av honung och sirap.

God smak såväl utan och till mat. Till maten framträder dock beskan lite mera och passar utmärkt till både senapen och köttbullarna.

För den som inte gillar mörkt och ändå vill ha något extra som passar till julbordet så kan Lagunita bidra till en å helga natt!

 

 

Skum av julöl

Skum av julöl