Idag är det fredag. Veckans längsta dag i väntan på att äntligen få andas. Så känns det för mig. Först är man hemma och ska göra sig själv klar plus barnen och allt det där gamla vanliga. Någon som i sista stund ropar : – Det är utedag idag mamma! Vi ska ha med oss… åh.. panik och ungefär lika kul som att vara klassmamma. Nödlösningsexpert blir man. Skalar en morot och det blir godkänt.

Alltid försenad och extra rufsig i håret. Sen är man på sitt arbete och på fredagar tittar man på klockan ganska många fler gånger än andra veckodagar. Brukar dela upp dagen i olika ”milstolpar”.

På jobbet har vi nåt som kallas fredagsfika. Någon arbetskamrat bjuder sina kollegor på gott bröd, pålägg i långa banor och hallonjuice. Om man skulle glömma ”sin” fikadag blir det inte bra. Dålig stämning. Sen slutar det med att någon annan springer iväg och handlar. Vi kan inte vara utan fikat helt enkelt. Första milstolpen. Efter fikat är det lunchen och sen på eftermiddagen är det 3-fikat. Sen är det hem! ”Lp-skivan bromsar”. NEJ det är inte hem! Det är till närmaste köpcentrum.

På parkeringen är det riktigt så man känner alla andras ”fredagsmyskänsla” Det är något irriterad körstil och efter varv nr 4 så blir det äntligen en lucka över. En plats att parkera på. I vanlig ordning har jag ju inget mynt utan får helt enkelt inbilla mig själv att allt jag ska handla ryms i en korg. Väl inne på affären träffar man bekanta, skrattar, provsmakar och får rabatt! ”Lp-skivan bromsar igen”.. Det är ju inte Onsdag idag och jag är inte pensionär. Om man skulle vara osäker på vilken dag det är så blir man varse (om Onsdag är svaret på frågan) i min affär. Att bara snabbt springa in och handla lunch en Onsdag, Glöm. Det är fullsatt, jättekundvagnarna är slut i garaget. Dom är alla samtidigt på ICA. Dom får rabatt, och är glada. Dom parkerar i bredd mellan hyllsektioner och pratar med varann. Någon har inte sett Gösta på flera månader och i den så kallade antikrundan är alla medel tillåtna. Det är bara ropa -Gösta!!! och sen blockera där vagnarna möts. Halva lunchen går för en vanlig anställd.

Nå inte den dagen idag utan fredag, fredag eftermiddag. De flesta har ett slags stirr i blicken. Den andra typen har gett upp. De som har 3 ungar i vagnen och hela helgens mat ska inhandlas. Som extra lök på laxen så ”festar man till” fredags-shoppingen för alla genom att spela ”el mariachi” i tacoavdelningen. Extremt besvärande för den som redan är stressad med rapp mexikansk musik under tiden man handlar. Det ryms inte i korgen.. Det jag ska handla alltså. Tänker att det åtminstone inte är som när jag storhandlade en gång med fylld kundvagn ala antikrundan. I kassakön uppmärksammade kassörskan mig och min vagn. Lyfter luren till kollega som befinner sig i kulisserna och säger högt: ”Ah.. ah, Assa Berit kan du komma ut? Det är ett sånt där jäkla varuberg här.. Ah, öppna en kassa till..”. Men så sker inte idag. Istället utvecklar jag en ny gångstil för att bära och köra minikorg. Det går bra! Äntligen ute och YES klar med affär!! Men.. Systemet.. Ut på parkeringen och lämna påse vars handtag ”skriker” och min hand har fått 3 nya livslinjer? Nääe det tar jag nu på en gång. In på glasaffären och får ställa ner påsen ett antal gånger på vägen. Snor åt mig fredagsvinet och här går det smidigt.

Väl ute på parkeringen har nu stämningen blivit än mer fredagig. Folk tutar, kör i fel riktning och det luktar stress på hela stället. Spatserar med höga knän ala ”jag är klar här” mot bilen. Nu ska allt in. Nu kommer den stora prövningen: Att låsa upp bilen, öppna baksätesdörr och lämpa in varorna utan att ställa ner något i leran på parkeringen. Idag hade man tur, det gick! Haha, faaan va bra jag är… Lp-skivan… Vad är det på rutan? En gul remsa? Reklam? Nää.. det är en p-bot. Det kostar också 350 kronor att ställa in p-skivan fel. I stressen har jag gjort just detta. Efter hundra svordomar och gråt i halsen åker jag sen mot fritids. Harklar mig i bilen och går in. Här ska ingen se vilken skitfredagseftermiddag jag har haft.

Stämningen är minst sagt stimmig därinne. Massa glada barn! För dom ÄR det fredag. Det har varit det hela dagen för dom. Plockar ihop våra tillhörigheter och äntligen sticker vi hem! In från bilen med kassarna, väskor, extra regnkläder. Innanför dörren sker något. Allt ställs ner, hängs upp och barnet ropar från parkeringen – jag är ute! Helt plötsligt infinner sig lugnet. Allt som man gjort innan är som bortblåst.

Det är fredag helt enkelt. Fredagsmyyyyys.

SLUT